Idag är det sista juli och det innebär också att det är hög tid för månadens biologifakta! Den här månaden handlar det om hajar (ett av mina favoritdjur!) och hur välanpassade jägare de är. Det är en populärvetenskaplig text jag skrev till min första kurs på biologprogrammet (så förhoppningsvis har jag utvecklats sedan dess) som jag anpassat lite grann. Jag har helt enkelt inte haft tid att skriva en helt ny text (de här inläggen är verkligen det som tar allra mest tid) och tänker att det är väl inget fel på att återbruka en text som ändå är relevant och intressant! Så håll till godo!

 

Hajen – Havets Härskare 

Hajar har funnits i våra hav i över 400 miljoner år och har genom evolutionen successivt formats till ett av världens mest framgångsrika rovdjur. Idag befinner de sig högst upp i havets näringskedja och har inga naturliga fiender. Vad är det då som gör hajen till denna överlägsna predator?

 

Hajar hör till kladen Condrichtyes (broskfiskar). Som namnet broskfiskar antyder så har hajar ett skelett till största del uppbyggt av brosk, vilket gör det lättare och mer flexibelt än ett benskelett. Tidigare trodde man att benskelettet hos benfiskar härstammade från broskfiskarnas skelett, men förbeningen av skelett hade påbörjats redan hos broskfiskarnas anfader. Man har även funnit benliknande vävnad hos broskfiskar, t.ex. i tänderna och fjället, så det är mer troligt att benvävnaden hos broskfiskarna har tillbakabildats och att de istället utvecklat broskskelett.

 

Benfiskar har en simblåsa fylld med luft för att hålla sig flytande i vattnet, något som broskfiskar saknar. Istället har hajar en oljefylld lever. Eftersom att olja har en lägre densitet än vatten ökar det således hajens flytförmåga. Detta räcker dock inte, hajens densitet är fortfarande högre än vattnets och därför måste den simma konstant för att inte sjunka. De flesta hajar är dock skickliga simmare med sin strömlinjeformade kropp och starka muskler.

 

Alla hajar är inte de typiska karnivorer man ofta associerar till. Det finns även planktonätande hajar, så som till exempel världens största fisk valhajen (Rhincodon typus), men det är de typiska rovhajarnas morfologiska karaktärer som är intressanta i den här kontexten.

 

De många tänderna hos dessa hajar är kanske den mest slående karaktären hos dessa predatorer. Tänderna varierar i form beroende på vad hajens huvudsakliga föda är. Hos vithajen är de till exempel stora och trekantiga med sågtandade kanter, detta för att kunna hålla fast och skära in i bytet på ett effektivt sätt. Andra arter kan istället ha smala, spetsiga tänder för att lättare kunna fånga hala fiskar. Gemensamt för de flesta hajar är dock att tänderna är riktade bakåt och att de byts ut kontinuerligt allt eftersom att de slits ut. Kombinationen av dessa specialutformade, sylvassa tänder och styrkan i käkarna gör att hajbett ofta är mycket kraftiga.

 

Det krävs dock mer än bara ett kraftigt bett för att bli en framgångsrik jägare. Hajen använder flera sinnen synkroniserat i sin jakt på byten. Ett av de viktigare sinnena är luktsinnet som är mycket mer utvecklat hos hajar än hos de flesta andra ryggradsdjur. Ungefär två tredjedelar av hajens hjärna bearbetar luktintryck. När hajen simmar flödar vatten in i näsborrarna till speciella celler som reagerar på olika kemiska ämnen, särskilt på blod och andra kroppsvätskor. För att definiera var lukten kommer ifrån svänger hajen sitt huvud fram och tillbaka. Ett större avstånd mellan näsborrarna gör det lättare för hajen att hitta luktkällan. Hammarhajar (Sphyrna Zygaena) som har ett unikt hammarformat huvud med glest sittande näsborrar besitter en särskilt god förmåga för luktidentifikation.

 

De flesta hajarter har ett välutvecklat synsinne som gör sig bäst på relativt nära håll i sämre ljus eller grumligare vatten. Hajens ögon har även en speciell skyddsmekanism som aktiveras vid själva anfallsstöten för att att undvika skador från eventuella klor hos bytet eller andra vassa objekt. Detta sker antingen genom att ögonen rullar bakåt i en hård broskkapsel eller genom att ett sekundärt ögonlock täcker ögat. Eftersom hajens syn under den här korta tiden är försämrad betyder det att hajen använder sig av andra sinnen än synen för att veta exakt var bytet befinner sig vid jaktens slutskede.

 

Hajar har även ett betydelsefullt organ som kallas sidolinjen, som består av porer som fungerar som receptorer för vågrörelser och tryckförändringar i vattnet. Receptorerna kan upptäcka rörelser på upp till 250 meters avstånd. Dessa porer finns på en linje på sidan av hajens kropp, från huvudet till stjärtfenans slut, och sammansluts i en vätskefylld kanal. I själva kanalen finns celler som registrerar vågrörelserna och skickar dem vidare till nervsystemet och hjärnan. Cellerna i hajens öra fungerar på liknande vis, de uppfattar ljud i form av tryckvågor som färdas i havet. Hajar verkar finna lågfrekventa ljud mellan 25-50 Hz mest intressanta då detta kan vara ett djur som kämpar i vattnet.

 

Det mest intressanta sinnet hos hajar är det elektromagnetiska, som består av elektroreceptorer, så kallade lorenzinska ampuller. Det är som små geléfyllda känselgropar som känner av elektriska impulser i vattnet. Det kallas ibland för hajarnas sjätte sinne och tros härstamma ifrån sidolinjen. De lorenzinska ampullerna är utbredda över hajens nos och syftet med dessa är att upptäcka de elektriska fält som omger alla levande organismer. De är så känsliga att de kan upptäcka även de svagaste elektriska fälten. Om en fisk till exempel grävt ner sig i sanden för att vila kan hajen känna av spänningen från jontransporterna mellan fiskens cellmembran. De lorenzinska ampullerna används också för att precisera ett angrepp när hajen är så nära att ögonens skyddsmekanism har aktiverats, men inte tillräckligt nära för att kunna bita i bytet. Dessa känselgropar kan även känna av jordens magnetfält och man tror att hajarna använder detta för att orientera sig i haven.

 

Alla dessa sinnen används följaktligen när hajen går till angrepp. Först använder den sitt luktsinne för att på långa avstånd kunna lokalisera något ätbart. Vid en radie av 250 meter kan den använda sidolinjen och hörseln för att mer exakt finna sitt byte. När hajen är tillräckligt nära tar först synen och sedan det elektromagnetiska sinnet över för att mycket precist slutligen kunna använda tänderna för att göra slut på sitt byte. De välanpassade sinnena i kombination med dess goda simförmåga gör hajen till en extremt effektiv jägare och den klart dominerande predatorn i havet. Det är därför inte svårt att förstå varför hajen så framgångsrikt har härskat över haven under miljontals år.

 

 

Det tredje projektet jag hade för mig förra veckan var att äntligen göra om hörnhyllan vi har på balkongen! Den har stått ute hela vintern och var i obehandlat trä. Det har regnat på den, jag har haft krukor utan fat på den osv så den har fått utstå mycket fukt. Vilket ledde till att den blev angripen av svartmögel. Det var helt enkelt dags för en liten renovering och uppdatering! 

 

Före: 

Som jag skrev i det här inlägget så behöver blommor bli pollinerade för att det ska kunna bli någon frukt (läs inlägget om ni vill veta mer ingående hur det går till!). Det sker oftast med hjälp av insekter som kommer till blommorna för att få i sig lite nektar. Men om man odlar inomhus eller på platser där det inte finns så mycket insekter så kan man själv hjälpa till att pollinera växterna. Det funkar olika för olika växter beroende på hur de är uppbyggda, men det här tipsen funkar åtminstone för tomater, men säkert för många andra växter som inte har separata han- och honblommor (som t.ex. gurka). 

 

Så här kommer en liten video där jag visar hur man gör för att själv pollinera tomater. Både ståndarna och pistillen hos tomater sitter inne i den gula konformade delen i mitten av blomman så om man rör på blomman så att pollen trillar från ståndarna till märket på pistillen som sitter i öppningen av konen så får man en befruktning. Exakt hur man kan göra kan ni se på filmen, men jag tror inte det krävs så mycket rörelse egentligen, att flytta runt plantorna, ta tjuvar och plantera om skakar nog om dem tillräckligt oftast! Det är den första film jag någonsin har gjort så den är ärligt talat ganska ful och dålig, men det framgår i alla fall hur man gör och det är det viktigaste! Filmskapandet kan ju bara bli bättre i alla fall ;) 

 

I övrigt händer det inte mycket på balkongen. Det var, vad två, tre veckor sen (?) som jag skrev att tomaterna börjat blomma. Ja, det har inte kommit mycket längre än såhär. Några få Red pear tomater har behagat att dyka upp, men de är långt ifrån klara. Men de har väldigt fin päronform måste jag säga! Några Minibell har det också kommit, men även de är inte klara. Ingen paprika eller chili syns till ännu heller fast de blommar rätt bra nu med. Det växer däremot jättemycket på höjden (de största Red pear är snart lika långa som jag!) och nya blomknoppar kommer hela tiden, så när det väl blir tomater så blir det nog många. Men det blir nog ingen skörd förrän i september i år igen, trots att jag började så mycket tidigare än förra året. Frustrerande. Men en positiv grej, även om den också är ganska sen, är att det blir några jordgubbar! Köpte en liten stickling yellow wonder på Trädgårdsmässan och hade inte räknat med att den skulle ge frukt första året men det är ett gäng jordgubbar på väg!

 

Jag blev så less på att det inte blir några grönsaker än så jag köpte lite blommor på Plantagen igår och gjorde det här arrangemanget i en stor urna. Det är liljor, lavendel och någon jag redan glömt namnet på, något kort på C, Capoea kanske? Något åt det hållet. Jag gillar kombinationen i alla fall! Nu kanske jag blir lite gladare istället för frustrerad när jag hänger på balkongen!

 

 

Den här gången är det Jess som är värd och temat är rymden! Jag har inte skapat så mycket på temat tidigare insåg jag, men hittade två saker i arkivet som passar in! Den här stjärnbilds/galaxtavlan till exempel! Det är stjärnbilden för kräftans stjärntecken och beskrivningen till hur man gör hittar ni här!

 

Lite sent i år men nu har jag kommit igång med betonggjutningen för i år, och det är lika kul som vanligt! Jag började lite smått med några krukor och skålar, men jag har planer på att göra ett likadant bord som det här senare i år och kanske ett rabarberbladsbord. Om ni vill komma igång med gjutning och är nybörjare så har jag gjort en nybörjarguide här!

 

Jag testade en ny dekorationsteknik nämligen att trycka ner glaskulor längs med kanten på krukan. Jag och mamma hittade en hel burk med glaskulor på loppis för en tia, så den tekniken provar vi nog igen! 

 

Den här lilla skålen blev jag ganska nöjd med också! Jag använde spraylim för att fästa blad på plastskålen som gjorde själva "hålet" i skålen för att göra bladtryck på insidan av skålen. Det blev lite för bubbligt på insidan men den är helt slät på utsidan. Jag funderar lite på att måla bladen i guld så att de framhävs lite mer, tror att det kan vara fint! Jag gjorde också en till kruka dekorerad med stenar och marmorkross men den gick inte riktigt att få ut ur formen så vi får se om den har lust att lossna nästa gång jag är hemma hos mina föräldrar. Funderar lite på om man ska gjuta en jäkla massa och sälja på någon design- eller hantverksmarknad? Det kanske vore något!

 

Och hörrni, idag är det den 10:e vilket innebär nytt tema för Monthly Makers! Jessica är månadens värd så in till henne och kika vad det blir för tema!

I helgen när det fortfarande var fint väder så åkte jag och E med mina föräldrar på en liten utflykt! Målet var att besöka Linnés Hammarby som ligger strax utanför Uppsala. Det är bostaden som Linné bodde i under en stor del av sitt liv när han var verksam vid Uppsala Universitet.

 

Det var superfina omgivningar med en fantastisk liten äppelträdgård med gamla svenska äppelsorter man kunde fika i. Jag åt en megagod jordgubbscheesecake med lemoncurd, fantastiskt god verkligen!

 

Vidsträcka ängar, fält och skogsstigar.

 

Vi passade på att gå på den guidade visningen av huset, men man fick inte fota där inne. Det var kul att se, om man ändå är där kan man lika gärna gå och kolla inne i huset också tycker jag, även om det kostade en slant. Guiden var jättebra och berättade på ett personligt sätt om Linnés liv och om huset som var lite speciellt. Här fanns t.ex. en av de äldsta handtryckta flerfärgstapeterna i Sverige och Linné hade tapetserat sitt rum med växtillustrationer. Det var väldigt intressant faktiskt, och rekommenderas om man ens är lite historie- eller naturvetenskapsintresserad! Så coolt att jag har nyckel till rummet med en del av Linnés samlingar på jobbet!

 

Och trädgården sedan. Tänk om man faktiskt hade en trädgård, vad roligt det hade varit att planera den. Men jag får nöja mig med balkongen än så länge, det går rätt bra det med. Lite djur såg vi också, bland annat den här blåvingen och en sädesärla som lyckats fånga en harkrank eller liknande att ge sina bebisar.

 

Krolliljor fanns det massvis av i det lilla skogspartiet närmast husen. 

 

 

 

På mitt sommarjobb sitter jag mest själv och gör saker med mina händer. Mina arbetsuppgifter just nu är att vika små boxar och flytta över insekter i dom, det är en samling som donerats som jag typ sorterar upp. Den andra uppgiften jag sysslar med just nu är att gå igenom huvudsamlingen på entomologiavdelningen (alltså insekter) och kolla efter spår av skadedjur. Det sistnämnda är lite kul faktiskt att gå igenom allt som finns i samlingarna, kan visa lite bilder på häftiga/läskiga/stora/fina insekter om ni vill? Eller är det något som de flesta tycker är äckligt? Nåväl, säg till om ni vill se sånt, har en del fina fjärilar på bild också, de är nog inte lika avskräckande. Här är ett smakprov!

 

HUR SOM HELST, eftersom jag sitter ensam och pillar så passar jag på att under tiden lyssna på en jäkla massa podcasts! Så min tanke var helt enkelt att dela med mig av lite tips på det jag lyssnar på och höra ifall ni har lite tips att ge i utbyte (jag har snart lyssnat igenom allt som finns på de jag följer). 

 

En av mina favoritpoddar som alltid får mig på bra humör! Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva den däremot? Hanna och Martin som har podden tillsammans pratar om allt möjligt. Det är roliga anekdoter från deras liv, kommentarer på vad som hänt i världen blandat med analyser om samhället typ. Rekommenderas! Apropå Hanapee så vill jag tipsa om det här gamla inlägget med tillhörande kommentarer som är typ det sjukaste och roligaste jag läst.

 

Få har nog missat Kristoffer Triumfs intervjupodd Värvet, men den tål att tipsas om igen tycker jag. Det har nu hunnit bli 182 svåra avsnitt och jag har inte lyssnat på allt. Känner mig direkt mindre intresserad om jag inte vet vem personen som blir intervjuad är alls, men ska ge några sådana avsnitt chansen också tänker jag. Jag gillar verkligen Triumfs sätt att intervjua, det känns som han lyckas komma nära och under skinnet på varenda person han träffar? Ett avsnitt jag verkligen gillade var det med Michael Nyqvist. Han har ju också numera Värvet international som är på engelska som också är bra! 

 

Den här podden har snabbt blivit en favorit! Ni vet Ted talks som man kan kolla på bland annat på youtube? Det här är såna föreläsningar omproducerade till ett radioprogram typ. De har ett ämne för avsnittet och så har de 3-4 Ted talks som man får höra bitar ur och så intervjuar de föreläsarna och diskuterar ämnet. Sjukt intressant och lärorikt! Några avsnitt som jag tyckte var särskilt intressanta var Unstoppable learning, Playing with Perceptions, How it all began, The next greatest generation, The source of creativity och The end of privacy. Det är på engelska vilket kanske avskräcker en del men ge det en chans! Om ni gillar dokumentärer, att lära er saker och är nyfikna så är jag nästan säker på att ni kommer gilla det här!

 

Dokumentärpodcasts som skiljer sig åt lite. Jag är lite osäker men tror att P3 behandlar mer "nyheter" och händelser medan P1 handlar mer om personliga berättelser, det är min tolkning i alla fall. Båda har hur som helst intressanta avsnitt värda att lyssna på! P1 har till exempel ettt avsnitt som heter Sorans kamp som jag verkligen gillade. Det handlar mest om hur han träffar och pratar med Sverigedemokrater och man får höra bitar av hans samtal med Björn Söder. Jag förstår inte hur han orkar, är så imponerad över hans tålamod. Jag får lust att dunka huvudet i väggen bara av att lyssna på Söders resonemang en liten stund liksom. Andra P1 avsnitt värda att lyssna på är Den fastspända flickan, Patienten och tystnaden, Min flykt och Gåtan Göran Lindberg. En del är dock ganska hemska att lyssna på, särskilt den fastspända flickan. Några favoriter från P3 är Instagramupploppen i Göteborg, Nätpiraterna och The Pirate Bay, Helikopterrånet och Verklighetens Lilja 4-ever.

 

Även om det inte längre kommer nya avsnitt så vill jag ändå tipsa om Sandras podd Källan, för det är bland de bästa poddar jag lyssnat på. Hon pratar med olika personer (ofta bloggare) om kreativitet, drömmar, bloggande och hur de personerna hamnade där de är nu. Alla avsnitt är intressanta och värda att lyssna på, så om du missat något så gå tillbaka och lyssna nu! Om inte annat så bara för att Sandras dialekt är så härlig :) 

 

Lite kortare avsnitt på runt 20 minuter som handlar om olika saker inom vetenskap. Jag har bara laddat ner sådana som är biologirelaterade än så länge och lyssnade på ett väldigt intressant som hette Djurparkerna som artbevarare. Det handlar om det jag skriver lite om här, att djurparker bevarar hotade arter och planterar ut dem i det vilda igen. Jag är dock efter att ha lyssnat fortfarande kluven, men det var väldigt intressant! Något att fundera särskilt över tycker jag är vilka arter det är som bevaras, att det ofta är de som är lite mer spännande och fina att se på som tigrar snarare än en inte lika intressant mask eller insekt men som kanske är jätteviktig för ekosystemet.

 

Introduktion till vad Sommar i P1 är känns överflödig va? Men jag kan tipsa om mina favoriter hittills i år! Jag har hittills lyssnat på alla sommarprat utom gårdagens med Saga Becker, den får vänta till på måndag. Egentligen har jag gillat alla mer eller mindre, men de som jag har blivit lite uttråkad av har varit Tom Alandh, Kalle Moraeus och Heléne Anderson. De som har varit allra bäst tycker jag är Siavosh Derakhti och Terese Cristiansson. Men jag gillade också Lena Olin, Mona Malm, Clara Henry och Georgios Karpathakis. Ett annat tips är att gå tillbaka och lyssna på gamla sommar- och vinterprat! Några guldkorn är Agnes Wold, Kakan Hermansson, Svante Pääbo, Bea Uusma och Athena Farrokhzad (<-- hennes är kanske ett av de bästa någonsin!!). 

 

 

Så, har ni några tips till mig att lyssna på? Det enda jag inte känner att jag är intresserad av att lyssna på är Alex & Sigge och Fredagspodden, tror inte att det är något för mig. Men annars gillar jag både mer lättsamma prat/intervjupodcasts och mer allvarliga dokumentärpoddar!

 

 

Jag har noll koll på dagarna just nu och hade helt missat att det slog över till juli, så här kommer juni månads biologifakta lite försenat! Det roligaste jag vet just nu är mina odlingar, så månadens biologifakta relaterar till det och handlar om pollinering och hur en frukt skapas.

 

 

Vi börjar med lite bakgrundsfakta om strukturen på blommor. De flesta har nog hört att blommor har ståndare och pistiller? Det är blommans könsdelar, ståndarna är den hanliga strukturen och pistillen den honliga. En del blommor har båda sorters strukturer på samma blomma, exempelvis tomater, medan andra växter (t.ex. gurka och begonia) har separata han- och honblommor. På ståndarna finns pollen som är haploida celler, det vill säga att de innehåller hälften av det genetiska materialet som behövs i en ny individ, ungefär på samma sätt som spermier och äggceller. Poängen med pollinering är att pollenet ska överföras till pistillens märke och fastna där. Då börjar pollenkornet att utveckla en pollentub ner i pistillen och in i fruktämnet. Fruktämnet är den tjockare klumpen nertill på pistillen och där i finns även fröembryon. Det haploida pollenkornet färdas sedan ner genom pollentuben in till fröembryona och en befruktning sker. Vid befruktningen slås den honliga och manliga haploida cellen ihop och blir till en diploid cell med full genetisk uppsättning. Den här diploida cellen ska sedan utvecklas till ett frö.

 

Pollineringen och befruktningen skapar alltså bara själva fröbildningen, men varför blir det en frukt då? Det är helt enkelt en metod att sprida sina frön på. Alla blommor bildar ju inte frukter (ex. begonior och liljor) men då har de andra sätt att sprida sina frön istället. Men fruktbildande växter skapar då en frukt för att locka till sig djur som vill äta frukten. Fröna går då oftast genom mag- och tarmkanalen på djuren och sprids en bit bort då de flesta djur inte äter och har sin toalett på samma plats. En del djur färdas ju långa sträckor också så det är ett fördelaktigt sätt att sprida sina gener på jämfört med en annan fröspridningsmetod som kanske inte når samma distanser. Själva frukten bildas av väggen i fröämnet som förtjockas. Så det vi äter är egentligen en tjock växtvägg och växterna vill att vi i utbyte för den goda frukten sprider deras frön.

 

 

Men hur går pollineringen till? En del växter är självpollinerande, men de allra flesta får hjälp av insekter. Det finns också andra metoder, exempelvis vindpollinering, fågelpollinering, fladdermuspollinering etc. Men insektspollinering är det absolut vanligaste. Insekterna landar på blomman får massa pollen på sig. Antingen så överför de pollen till pistillen i samma blomma eller också flyger de till en annan blomma och pollinerar pistillen där och så är processen igång. Varför insekterna överhuvudtaget bryr sig om att komma till blommorna är för att de får nektar i utbyte. Nektaren har så vitt jag vet ingen annan funktion än att locka dit insekterna för pollinering. Det häftigaste i allt det här tycker jag är hur perfekt anpassade för varandra insekter och växter är. De har utvecklats tillsammans i evolutionen, vilket kallas för koevolution. De har liksom drivit på varandras utvecklingar, vilket är anledningen till att vi ser så himla specialiserade blommor och insekter som passar perfekt ihop. 

 

 

En del växter pollineras bara av en sorts insekt, till exempel blommor med en väldigt lång smal öppning i blomman. Där kan endast fjärilarnas sugsnabel komma in. Och de har i sin tur utvecklat sugsnablar för att kunna få ut nektaren i de här blommorna. Blommor kan också utveckla olika färger och dofter för att locka till sig väldigt specifika pollinatörer, och så formen på själva blomman! Skalbaggepollinerade blommor är ofta flockblommiga och har ganska platta blomställningar för att skalbaggarna ska kunna landa och röra sig lätt på dem, de är ofta ljusa till färgen eftersom skalbaggar inte har jättebra syn och en stark doft eftersom de däremot har ett bra luktsinne. Ett exempel på en skalbaggepollinerad växt är hundkex! 

 

Vill ni lära er mer om växter och blommor så kan jag tipsa om David Attenborough dokumentären "The private life of plants". Jag tänkte att jag ska skriva ett till inlägg om pollinering i veckan, fast mer ur odlingssynpunkt, nämligen hur man själv kan hjälpa pollineringen på traven om man odlar tex inomhus utan tillgång till insekter som gör det åt en! Eller ska jag kanske göra ett videoinlägg om det, vad tycker ni?

 

Och förresten, ni har väl inte missat att Sandra har lagt upp samlingsinlägget för Monthly Makers tema mönster? Nästa tema presenteras den 10:e juli hos Jess!