Månadens biologifakta: Maj
Månadens biologifakta är tillbaka efter mitt blogguppehåll i april! Den här månaden är lite mer allvarlig än de föregående. Som jag nämnt förut så skrev jag min kandidatuppsats nu i vår om plastavfall i marina miljöer, och mer specifikt hur det påverkar den oäkta karettsköldpaddan. Det jag tänkte skriva om idag är relaterat till det, det handlar nämligen om mikroplaster, vad de har för effekter på havet och dess invånare samt vad vi kan göra för att förbättra situationen.
Den exakta definitionen av storleken på det som kallas mikroplaster varierar, men det är helt enkelt väldigt väldigt små plastartiklar (under 5 mm). Mikroplaster har blivit allt vanligare i olika produkter inom kosmetika och hygien och kallas ofta för microbeads, microspheres, microballs, microcrystals etc. Men det är helt enkelt bara små, små plastkorn. Det är väldigt vanligt att det finns i olika tandkrämer (ofta det med whitening-effekter) och olika peelingprodukter, men finns i många fler olika typer av produkter. Anledningen till att det används är helt enkelt att det är billigare än att använda naturliga ingredienser. Det mesta av det här rinner rätt ner i våra avlopp och partiklarna är oftast för små för att fångas upp av reningsverk så de hamnar slutligen i våra hav.
Varför är det ett problem då? Plastavfall i haven är ett problem på många olika sätt. Det främsta problemet med mikroplaster är att när de väl är i vattnet är det i princip omöjligt att få bort dem eftersom de är så himla små. Ett annat stort problem är att de drar åt sig miljögifter i vattnet och blir rena giftbomberna. Många miljögifter är nämligen hydrofoba (de vill inte lösa sig i vatten) och då dras de gifterna till allt som inte är vattenmolekyler. Små små plastpartiklar är utmärkta ställen för gifterna att fästa på. Ett sådant hydrofobt gift som de flesta har hört talas om är DDT som var en av orsakerna till att havsörnen var så himla hotad för ett par decennier sedan. De här mikroplasterna är så små att de äts av några av havets minsta invånare. De äts i sin tur av större djur som i sin tur äts av fiskar som äts av större fiskar osv. För varje nivå i näringskedjan ökar mängden gift eftersom de större djuren äter flera stycken av de mindre djuren.
Så till exempel en lax kan slutligen ha väldigt höga halter plaster (och därmed också gifter) i magen. Och vem gillar äta lax? Människor. Så allt det här hamnar slutligen på våra egna tallrikar. Och det är ju inte särskilt trevligt att äta plast eller hur? Att det sedan innehåller massa gifter gör inte saken bättre. För att göra saken ännu lite värre så innehåller de flesta plaster olika ämnen som är hormonstörande, exempelvis ftalater och bisfenol A. De ämnena kan ha hormonstörande effekter både hos djuren i havet som får i sig dem och även hos oss. En effekt skulle kunna vara att fiskars hormonsystem störs så att de får problem med att reproducera sig, och så blir näringsväven störd.
Det är alltså inte bara en grej som är dålig med att plast hamnar i havet, utan flera. Nu har jag inte ens tagit upp alla negativa effekter det kan ha utan bara de som är mest relevanta för just mikroplaster. Vad kan man göra då? Ja, ett första steg är att se över innehållet i sitt badrum och inte stödja märken som använder sig av mikroplaster. Det man ska se upp med är ifall det i innehållsförteckningen står någonting som börjar på poly eller PE eller om om det marknadsförs med microbeads eller liknande ord. Det andra man kan göra är att försöka påverka, antingen genom att informera och lära ut, skriva insändare, höra av sig till politiker etc. Eller skriva ett blogginlägg om problemet ;) Om ni vill läsa mera om plastproblematik i havet så lovar jag att länka när min kandidatuppsats är publicerad. Den är som sagt inriktad på karettsköldpaddor, men samma effekter drabbar många andra djurarter också.
Monthly makers magiska majtema
Lite försenat kommer här mitt bidrag till Monthly Makers som hade tema magi den här månaden. Jag funderade länge på hur jag ville tolka temat och kom ganska snabbt fram till att jag på något sätt ville koppla det till naturen. För naturen är magisk för mig och särskilt magisk är den nu på våren när allting vaknar till liv igen. Jag ville absolut använda mig av riktiga naturmaterial jag hittat ute. Hur var däremot lite mera oklart. Jag kollade lite i min materialkista (japp, har alla mina skapargrejer i världens finaste gamla amerika-kista) och tog fram en påse med fjädrar jag hittat i skogen. Jag funderade på om jag skulle göra en drömfångare, drömmar är ju lite magiska eller hur? Den idén kanske också blir av lite längre fram, men jag har haft så sjukt mycket att göra på sistone så det hanns inte riktigt med.
Så då tänkte jag om och ville göra en fågeltavla och fästa fjädrarna på den. Och sen började processen och planen på hur jag tänkte mig att det skulle se ut i mitt huvud ändrades steg för steg. Min första tanken var att göra en realistisk blyertsteckning och att fästa fjädrarna på vingarna. Men efter att ha skissat upp fågeln så blev jag istället sugen på att använda tusch. Och så tyckte jag inte att det såg bra ut när fjädrarna låg på vingarna. Och så började jag rita mönster. Och så förlorade jag mig själv i bilden och vips så såg den ut såhär. Inte alls vad jag hade tänkt mig, och jag vet inte hur mycket jag egentligen gillar den heller. Men jag har inte gjort något kreativt alls på ca två månader för att jag har mått så dåligt så det kändes så himla fint att ha lust att skapa något igen. Och att bara teckna på och göra exakt som jag känner för och inte anpassa mig efter någon annans önskemål (det sista jag tecknade var en porträttbeställning som jag inte klarade av att slutföra).
Så, mitt bidrag blev såhär denna gång. En magisk flygande fågel (att kunna flyga är ju ganska magiskt det med!) omgiven av naturelement. Jessica är månadens värd och snart kommer hon att göra ett samlingsinlägg med de magiska ting vi skapat den här månaden!
Monthly Makers är en kreativ utmaning som pågår hela året. Det är 12 teman för 12 månader och 12 bloggar som är värdar för varsitt tema. Vi som håller i MM är: Agnes, Alicia, Anna María, Annica, Beata, Beatrice, Elsa, Emelie, Jessica, Jessica, Sandra och jag! Ni hittar oss på Facebook och under #monthlymakers på instagram!
Utställning
Förra måndagen hade jag min första utställning någonsin! Fast det var kanske mer av en liten marknad? Alla fick ett varsitt bord att ha sina grejer på och så kunde man köpa fika. Det var fyra utställare totalt och vi alla hade helt olika stilar vilket var lite kul. Det var trevligt att träffa och snacka lite med andra som sysslar med liknande grejer, det är inte ofta jag gör det! Jag hade i alla fall tagit fram art prints av 6 av mina bilder, gjort egna små visitkort och dessutom en liten produktkatalog med bilder på saker från min Society6-shop. Det kom tyvärr inte jättemycket folk, men jag sålde några prints i alla fall vilket var kul!
Vinsten gick till Bus4Africa som är en välgörenhetsorganisation som jag var med och startade 2011, men tyvärr har jag inte tid att vara så aktiv i den längre. Om ni vill läsa mer om Bus4Africa så kan ni läsa den här intervjun med två av mina coolaste kompisar som fortfarande driver organisationen, eller så kan ni kolla in Bus4Africas facebook-sida! Att ha varit med och drivit organisationen är lätt en av de saker jag är stoltast över på mitt CV!
Och förresten, idag kommer Jessica publicera sitt magiska bidrag till Monthly Makers och så kan ni alla lämna era bidrag där! Mitt bidrag kommer tyvärr att bli en eller två dagar sent pga dålig planering och att jag har tenta imorgon. Men jag har äntligen kommit på precis vad jag vill göra så det blir förhoppningsvis värt att vänta på! ;)
Älgäventyr
När jag var på fältkurs på västkusten så hade vi helt ledigt på söndagar, så en av dessa söndagar var vi uttråkade och bestämde oss för att ta bilen och åka ut på lite äventyr i området. Tanken var egentligen att leta upp en fin skog eller sjö att vandra vid så vi kollade på kartan och bestämde oss för att åka mot en sjö på kartan. Men på vägen såg vi en skylt för något betydligt roligare, nämligen en älgpark!
Det var extra roligt eftersom det nästan bara är utbytesstudenter från massa olika länder på den här kursen och de flesta hade aldrig ens sett en älg. Så vi svängde in mot parken och blev först besvikna då det stod att det var stängt. Men men, det var ju inte direkt högsäsong nu, så vi tänkte att vi promenerar runt i området där. Då kommer det ut en man ur huset bredvid parken och ropar efter oss. Han visade sig vara parkägaren och kunde låta oss gå in trots att det egentligen var stängt om vi betalade en hundring var. Det ville vi gärna och vi fick även en stor kasse med äpplen att mata älgarna med.
Efter en kort presentation av parken, hur många djur de hade och lite historia så fick vi gå in och ha hela parken för oss själva. Så fort vi kom fram till stängslet där älgarna kunde se oss kom de gående för att få smaka på lite äpplen. Jag tror att det var totalt 9 stycken älgar som fanns i parken och åtminstone fem av dem kom fram för att hälsa (eller mest för godsakernas skull). Så sjuk känsla att mata en stor älg och klappa den? De hade så sträv päls förutom på hornen som höll på att växa ut på tjurarna, de var sammetslena.
Det fanns två tjurar och sju älgkor, varav en var den här fjolårsungen på bilden ovan. Hon var betydligt klumpigare än de vuxna älgarna och hade inte riktigt lärt sig rätta tekniken för att äta äpplen än utan tappade och drällde mycket med maten. Men så himla himla gullig!
Egentligen har jag en ganska kluven inställning till djur i fångenskap, i de flesta fall tycker jag att det är fel med djurparker och liknande. Men jag kan förstå varför man tycker att det kan vara en bra grej också, dels för att informera och utbilda och dels som ett slags bevarandearbete. Det här med utbildning har visat sig ha positiva effekter på människors attityd till att bry sig och vilja rädda arter, att det är lättare att relatera till någonting man har sett på riktigt. Å ena sidan kan man ju argumentera för att vi borde vara kapabla till att känna empati och bry oss utan att tvinga några stackars individer från arten leva i fångenskap och visas upp för underhållning.
Det jag menar med att det kan vara bra som bevarandearbete är att en del arter skulle ha dött ut om man inte tog in några av dem till djurparker. Det beror främst på att människan har förstört djurens naturliga habitat och att de inte fanns någon chans till att de skulle överleva i naturen längre. Genom att då skapa artificiella habitat i djurparker så har man lyckats rädda ca 10 arter som annars skulle ha dött ut. Efter återställning av de naturliga habitaten har man då sedan planterat ut djuren i det fria igen. Men återigen så kan man ju argumentera för att om vi bara inte hade förstört habitaten från början så hade de inte behövt vara i fångenskap överhuvudtaget.
Så, jag vet inte, jag är som sagt kluven till konceptet, men de här älgarna verkade ha det väldigt bra i alla fall. Parken var heeeeelt enorm, det tog oss typ 40 min att gå hela vägslingan och vi kunde inte ens se vart hänget slutade. Så gott om plats att röra sig på hade de i alla fall. Vad tycker ni om djurparker överlag? Är det bara dåligt? Eller kan de positiva grejerna väga över till att det kan vara okej så länge djuren har det bra? Kan vilda djur någonsin ha det riktigt bra i fångenskap?
Dofter av vår
Jag vet inte hur det ser ut i resten av Sverige, men nu verkar äntligen värmen vara på väg på riktigt här! ....skriver jag och blickar sedan ut mot en molnig himmel. Nåväl, igår var det i alla fall så varmt och soligt att man kunde gå i t-shirt! Det är något magiskt med våren varje år, hur allting vaknar till liv igen när solen och värmen återvänder. Naturen, men också alla människor har en helt annan glädje i ögonen än på vintern. Det finns ett par dofter som alltid får mig att stanna upp och njuta lite extra. Dofter som får mig att tänka att nu är äntligen den bästa tiden här. Det här är mina favoriter:
- Blommande hägg
- Blöt asfalt efter ett sommarregn
- Doften av nysopad asfalt
- Grillat
- Syrener
- Tomatplantor
- Salta doften av hav
- Nyklippt gräs
- Solkräm
Vilka är era doftfavoriter som påminner om vår och sommar?
PS: Apropå magi, snart är det dags att lämna in sina magiska bidrag till Monthly Makers hos Jessica! Och nästa månad så är det NI som får välja tema, gå in på vår Facebook-sida och kommentera vilket tema du skulle vilja se!
Att identifiera marina evertebrater
Jag tänkte berätta lite mer om vad jag egentligen har sysslat med i tre veckor på fältkurs, och det har mest varit att kolla på såna här krabater! Fältkursen gick ut på att lära sig att identifiera olika marina evertebrater, alltså ryggradslösa djur (i princip alla djur i havet utom fiskar, däggdjur och reptiler). Här ovan ser ni till exempel en maskeringskrabba! Just den här krabban har maskerat sig med att ha en rödalg växandes på huvudet.
Tanken var inte att lära sig att känna igen en massa arter utantill utan snarare att lära sig att använda identifikationlitteratur och genom att studera olika anatomiska strukturer. Det kallas att nyckla och om ni aldrig stött på det begreppet tidigare så går det ungefär till så att man kollar på två påstående, låt oss säga att alternativ ett är att djuret har 4 par ben och alternativ två är att det har fem par ben. Då kollar man på sin organism och väljer det alternativ som stämmer in, då går man vidare till ett nytt steg och får välja mellan två nya påståenden. Så håller man på tills man kommer fram till vilken art det är. På den här krabban ovan kunde exempelvis ett påstående vara att de sista benparet är tillplattat eller att de inte är det. Här ser man tydligt att de är tillplattade (eftersom det är en simkrabba som använder de benen för att simma) så då skulle man gått vidare till det påstående som det alternativet hänvisar till.
Min lärare hade ett makroobjektiv och två externa blixtar som jag fick låna och testa lite på labbet. Fasen vad svårt det var med blixtarna? Att få ljuset att hamna rätt var verkligen inte så lätt som jag hade trott, hälften av mina bilder med dem är jättemörka och urdåliga. Hur som helst blev jag ganska sugen på att skaffa ett makroobjektiv. Dock vet jag inte riktigt vad jag skulle använda det till i vanliga fall, det är inte direkt så att jag kollar på marina evertebrater till vardags direkt. Men blixtar kanske vore en vettigare investering!
Den här ormstjärnan är bara ca 1 cm och är en juvenil individ, det vill säga en bebis. Det är därför den har en fin liten stjärna på disken ("kroppen"), den växer ut när den blir äldre så disken blir helt mörk.
Det här är ett av mina favoritdjur! Nakensnäckor eller nudibranchs på engelska, det är typ skallösa sniglar. De vi fick upp när vi trålade var inte mycket större än en lillfingernagel ungefär, men i varmare vatten finns lite större varianter på ett par centimeter vanligtvis. När jag dök som mest i Egypten så var det lite av min specialitet att hitta nudies, de är ju ganska små och svåra att hitta. De flesta är otroligt vackra och färgglada, kolla bara här! De vi kollade på var inte riktigt lika färgsprakande men fina ändå! De två utskotten fram är tentakler och det som ser lite ut som en krona där bak är gälar.
Här är en till variant på en nakensnäcka, den här har utskott längs med kroppen som ser lite ut som kottar. Om jag minns rätt så är de gälar. Fattar ni varför jag tycker bäst om de här? Eller är det helt obegripligt för någon som inte är jätteintresserad av marinbiologi att man kan tycka att "sniglar" är vackra? Då ska jag inte ens börja prata om att havsborstmaskar också kan vara fina, det tycker åtminstone min sambo är knäppt.
Här är ett litet kräftdjur som hör till gruppen märlkräftor. De här små djuren var typ från ett par mm till 1-2 cm stora och var ett helvete att identifiera. Inte ens våra lärare var säkra på vad det var alla gånger. Den här stackaren dog tyvärr på labbet efter att vi kämpat med att identifiera den. Exempel på strukturer man ska titta på för att identifiera märlkräftor kan vara typ "Är den yttre delen på femte benet på mittkroppen mer än 2/3 större än den innersta delen på benet?". Eller andra saker som också är skitsvåra att se. Ibland är litteraturen sjukt otydlig och så får man försöka halvt gissa och se var man hamnar. Blir det helt fel får man gå tillbaka och försöka igen. Jag skojar inte med att vi satt en hel eftermiddag och kollade på den här kräftan. Vi trooor att vi kom fram till vad det var, men eftersom den dog så valde jag den som organism för att göra DNA-tester på. Det var nämligen också ett moment vi skulle göra, extrahera DNA från en organism och identifiera vilken art det är genom att jämföra DNA-sekvenserna mot databaser. Så det blir väldigt spännande att få se vad det faktiskt är för liten kräftart!
Vi har också kollat på eremitkräftor vilket var en aning lättare än de jäkla märlkräftorna. Problemet med de här var när man behövde kolla på deras stjärt som är gömd inne i skalet. De vill verkligen inte komma ur sitt skal om de inte måste. Det man fick göra då var att ha i ett medel som drogar dem lite lätt så att de slappnar av och kommer ut ur skalet. Lite obehagligt kan tyckas, men de kvicknade till direkt när man la de i nytt, fräscht vatten igen!
Ser ni vad det här är en närbild på då? Det är en släkting till sjöstjärnor och ormstjärnor. Fast mera rund i kroppen. Och uppenbarligen taggig och gör väldigt ont om man kliver på dem. En sjöborre! Precis som sjöstjärnor har de också slangfötter att ta sig fram med. Jag tycker de är fina ändå, särskilt på nära håll.
Och här är lite närbilder på två sjöstjärnor. På översta bilden är en närbild på munnen och så ser man slangfötterna tydligt på bilderna. De är inte jättesnabba men kan vara ganska aggressiva predatorer ändå. I det stora akvariet nere på labbet fanns en stor sjöstjärna och lite krabbor, fiskar och annat. En av krabborna var lite skadad och gömde sig under en sten. När vi kom tillbaka ner efter någon timme fanns bara krabbans skal kvar och en belåten sjöstjärna satt ovanpå resterna. Det finns en väldigt aggressiv art som heter törnekrona som kan ta död på hela korallrev om de blir många. Den finns dock inte i Sverige utan i varmare hav som t.ex. Röda havet och Indiska oceanen.
Och till sist har vi en hästräka! Hoppas det här inlägget var lite intressant även om man inte är en marinbiologinörd som jag... Men det kanske är kul att kolla på bilderna i alla fall! Det här är i alla fall anledningen till att jag inte har haft så mycket tid alls till bloggen på ett tag. Men snart är det sommarlov och jag kan slappna av lite mer och göra roliga saker!
Serietips: The americans
Jag har precis sett klart säsong 3 av The Americans och jag måste bara tipsa om den! Vi såg säsong 1 och 2 förra våren och det är den typen av serie som man vill sträckkolla för att det är så oerhört spännande. Serien utspelar sig i början av 80-talet under kalla kriget och handlar om familjen Jennings som på ytan ser ut att vara en helt vanlig amerikansk familj med mamma, pappa och två barn i ett villaområde. Men det ingen vet (inte ens deras barn) är att föräldrarna egentligen är spioner för Sovjetunionen. De är en särskild typ av spion som av FBI kallas för "the illegals", att de verkar vara normala amerikanska medborgare och smälter in perfekt i det amerikanska samhället. De måste vara oerhört försiktiga så att ingen känner igen dem och kan identifiera dem, därför har de ofta olika peruker och utklädnader på sig när de jobbar (vilket är lite av en favoritgrej för mig, ibland är de så bra förvandlade att man som tittare först inte ser att det är dem). Men situationen försvåras av att en ny familj flyttar in i huset mittemot dem. Pappan i den familjen är en FBI agent som jobbar med att ta ner KGB och ryssarna. Kommer han att börja misstänka sina nya grannar?
Den är som sagt sjukt spännande och också intressant om man är lite historieintresserad. Säsong 3 var lite segare i starten men de sista avsnitten var man tvungen att kolla i ett sträck. Tänk vilken grej egentligen, de ger upp hela sina liv för att tjäna sitt land. Lämnar sina familjer och alla de älskar i Ryssland för att leva ett dubbelliv där inte ens deras barn vet vilka de är på riktigt. Det är inget val jag hade gjort direkt... Undrar hur mycket spionverksamhet det finns av den här typen idag i världen?
Fri frakt och min första utställning
Nu var det ett tag sedan jag nämnde min shop på Society6, eller egentligen mina illustrationer överhuvudtaget. Men nu är det så att jag har två saker att säga om det. För det första så ska jag vara med i en utställning nu på måndag! Det är egentligen ingen jättestor grej, det är en välgörenhetsutställning på Kalmar nation här i Uppsala som Bus4Africa ordnar, men det är min första utställning så för mig är det en stor grej! Jag kommer sälja art prints (och eventuellt några tygkassar) av några av mina bilder och hela vinsten går till olika projekt på Zanzibar som Bus4Africa är engagerade i. Om ni befinner er i Uppsala och har nationskort så kom gärna förbi Kalmar nation från kl 16.00! Det är även andra personer som ställer ut grejer, bland annat foton och smycken har jag förstått det som. Här hittar ni facebook-eventet!
För det andra så om man vill bli lika snygg som Lovisa i en Wild animals in Sweden t-shirt så är det fri frakt på shopen hela helgen ut! Erbjudandet går ut kl 09.00 på måndag (eller midnatt amerikansk tid).
Eller om man kanske är sugen på en tygväska med en geometrisk björn! Jag köpte den här av mig själv och är verkligen nöjd med kvalitén på väskan. Den känns rejäl och jag är aldrig rädd för att den ska gå sönder när jag bär tunga saker hem från affären.
Det finns ju såklart vanliga konsttryck också. Jag tycker det är så himla himla kul att se mina bilder hos folk! Sandra köpte printet "Feminism" som gör sig jäkligt fint hemma hos henne. Så ungefär såhär kan grejerna se ut IRL! Jag funderar på att köpa ett skal till min nya mobil, finns till alla iphones och Samsung galaxy-telefoner!
Dykning i Lysekil
Jag vet inte hur många av mina läsare som har dykcert? Om ni inte har det så råder jag er i alla fall att skaffa det, att dyka är det allra allra bästa jag vet! Jag åkte till Egypten i fem månader vintern efter jag tagit studenten och utbildade mig till divemaster, och det var nog det bästa beslutet jag tagit i mitt liv. Det har verkligen format mig till den jag är idag och är en stor anledning till att jag vill bli marinbiolog. Dock har jag inte haft möjlighet att dyka på ett par år, sist var sommaren 2012 på Zanzibar. Men nu inför den här fältkursen så hade jag hört att det fanns möjlighet att dyka där så då tog jag tag i min gamla hobby igen och gick med i en dykarklubb i Uppsala för att lära mig dyka torrdräkt. Jag har alltid bara dykt i våtdräkt då jag nästan bara har dykt i Röda havet och andra varmare hav. Innan den här resan hade jag bara ett endaste dyk i Sverige på högsommaren i ett gammalt kalkbrott, så då gick det bra att använda våtdräkt där med. Så sedan i mars har jag hängt på Fyrishov på kvällarna och dykt i stora simbassängen där. Det är ändå rätt stor skillnad på att dyka torr- och våtdräkt, man har en till luftkälla att kontrollera med torrdräkt i och med att man har luft i själva dräkten också. Jag tänkte nämligen att det var ett måste att ha torrdräkt för att dyka i sådana temperaturer som havet har i april (mellan 7-10 grader på de djup vi dök), men mina kursare som jag dök med gjorde det i våtdräkt vilket är helt sjukt!
Så himla kul att det var flera i min klass som hade dykcert och som var sugna på att dyka! Så på vår lediga söndag tog vi färjan över till Lysekil där de har ett dykcenter vid hamnen och hyrde utrustning. Jag hade som sagt bara dykt torrdräkt i pool tidigare, men kände mig kaxig och tänkte att jag hade så pass mycket erfarenhet och att träningarna gått så bra att jag skulle klara det utan problem. Och ja, visst, det hade jag säkert gjort i de förhållanden som jag är van vid (20 meter sikt, 20+ temperatur osv), men jag är ju heller inte van alls vid att dyka vid svenska förhållanden. Så det var såhär i efterhand ett lite dumt beslut. För det första så var jag ändå ganska nervös och orolig. För det andra så var det ganska vågigt och vi behövde simma typ 20-30 meter ut till en boj där vi skulle gå ner. Så det skvätte en jäkla massa vatten i ansiktet på en och jag fick massvis med kallsupar innan jag bestämde mig för att andas genom regulatorn istället. Det lugnade inte direkt min nervositet.
När vi ska gå ner sedan så har jag inte tillräckligt mycket vikter utan får kämpa för att inte flyta upp till ytan. Samtidigt så läcker min mask som ett såll och från att ha haft dålig sikt så ser jag plötsligt ingenting alls och allt är bara kallt i ansiktet. Så jag får panik och simmar upp till ytan igen. Det är typ den värsta känslan att få panik under vattnet, och egentligen jättedumt att min första reaktion är att gå upp till ytan. Nu var jag visserligen kanske bara på två meters djup, men om det händer något och man får panik på tjugo meters djup och paniksimmar uppåt så kan det gå illa, både med tanke på dykarsjuka och annat läskigt. Jag har så himla mycket mer respekt för att dykning faktiskt kan vara farligt nu än jag hade när jag var 20 år och totalt orädd för allt och gladeligen var nere på 40 meter med hajar utan att vara orolig alls. I alla fall, de andra kommer upp strax därefter, jag hyperventilerar lite och får hjälp att fixa till min mask. Vi försöker gå ner igen och den här gången går det mycket bättre. Men det tar ändå ganska lång tid innan jag kan slappna av och njuta av dyket. När jag väl har lugnat mig så har jag redan använt upp hälften av min luft för att jag varit så orolig (man andas mycket mer med adrenalinpåslag i kroppen) och jag brukar ha en ganska låg luftkonsumtion i normala fall. Efter det gick det i alla fall väldigt bra.
Vi fick låna en klasskompis kamera som kunde gå ner till 15 meters djup, men den började krångla mitt under dyket så det här är den enda bilden som faktiskt blev okej. Vi gick inte djupare än så i alla fall. Vi dök längs med husrevet vid hamnen och såg en jäkla massa skärsnultror, krabbor, koraller och anemoner. Och uppenbarligen maneter också. Det häftigaste vi såg var ändå två jättestora kantnålar (släktingar till sjöhästar fast de är helt raka i kroppen) på säkert 30-40 cm. Aldrig sett så stora i Sverige förut! När jag väl slappnat av så var dyket faktiskt riktigt kul! Fast trots att jag hade torrdräkt och typ tre lager av kläder under den så blev det ganska kallt. Jag förstår verkligen inte hur de andra klarade av att dyka i våtdräkt. Vi var ändå i vattnet ca 45 minuter och man hinner bli ganska nedkyld på den tiden. När vi kom upp kunde ingen av oss röra läpparna ordentligt på ett bra tag och händerna var också stelfrusna trots att vi hade handskar. Det var jäkligt nice att komma upp och ta sig av dräkten och ha torra varma kläder under jämfört med de som hade blöta badkläder i alla fall!
Så, det var inte mitt bästa dyk rent prestationsmässigt och jag har lärt mig en läxa om att vara lite mer ödmjuk och inte tro att jag klarar av allt perfekt på första försöket. Men nu har jag i alla fall gjort ett riktigt dyk med torrdräkt och det kan nog bara bli bättre. Särskilt om jag har min egen mask som jag vet passar till 100 % och inte läcker. Nu när jag är tillbaka i Uppsala ska jag fortsätta dyka med dykklubben här och ta ett riktigt certifikat för torrdräktsdykning tänkte jag. Det ska finnas en himla massa vrak här på östkusten att dyka på även om det marina djurlivet är i princip dött jämfört med västkusten. Fast ingen plats har ändå varit bättre än Röda havet hittills, det är så otroligt otroligt vackert där. Om ni vill se bilder därifrån och läsa mer om min relation till havet så har jag skrivit ett inlägg om det här. Längtar tillbaka.
Monthly makers magi
Den här månadens Monthly Makers-tema är magi, vilket känns som gjort för månadens värd Jessica! Jag gillar temat så himla mycket och tycker det är kul att vi bestämde oss för att inte bara ha materialteman utan sådana här mer luddiga inspirationsord som man kan tolka fritt också. Jag tror det här kommer bli magiskt ;) Men jag tänkte i alla fall visa lite grejer jag gjort tidigare som jag tycker kan passa temat magi. Alicia, Jessica. Elsa och Beata har också gjort inspirationsinlägg, kolla in dem med! Sandra har dessutom skrivit ett inlägg om att starta kreativa projekt som passar perfekt nu i starten av ett nytt tema! Den andra Jessica visar dessutom upp en magisk tavla hon målat tidigare i det här inlägget.
Först ut är den här universum/stjärnteckentavlan jag gjorde i julklapp till min sambos syster förra året. Det är kräftans stjärnbild som jag skapade genom att tejpa fast en ljusslinga på baksidan av tavlan och trycka igenom lamporna genom canvasen. Själva slingan har såklart mer än fem lampor, men de syns inte genom den målade ytan. Jag är lite sugen på att göra en till sådan fast med mitt stjärntecken att ha i sovrummet...
Jag tycker att månen är ganska magisk och förra året skapade jag en månklocka av en kartongbit, ett urverk och en utskriven bild på månen. Jag är lite sugen på att göra något relaterat till månen på det här temat, men jag har inte riktigt bestämt mig än för vad det blir.
När jag fyllde 25 förra året så hade jag en fest med fantastytema, och då tänkte jag typ Harry Potter, Sagan om Ringen, Game of Thrones, Skyrim etc. Till denna fest så skapade jag en hel del magiska dekorationer, ni kan se allting i det här samlingsinlägget men jag lyfter några favoriter här! Vi spelade quidditch beer pong och till detta hade jag gjort i ordning ett par kvickar av pingisbollar!
En stor frigolitring från Panduro (förmodligen till för att göra en dörrkrans egentligen) blev istället en härskarring. Som efter festen hade ett stort bitmärke, undrar vad som hände där egentligen?
Jag målade lite olika skyltar, bland annat den här som satt på ytterdörren. Den här magiska dörren till Moria, en follow the spiders-skylt (som ledde till bålbordet). Jag hade också skrivit ut Myrtles ansikte och tejpat upp på badrumsspegeln.
Magiska trolldrycker och elixir kunde man också dricka på festen! Bilder på fler flaskor och länk till var man kan skriva ut etiketterna finns här.
Och min favoritrekvisita, trollstavar! Alla andra på festens favoriter också skulle jag tro, de användes hej vilt inom både Quidditch beer pong och för att kasta besvärjelser. Åh, det var så himla himla roligt att göra alla dessa grejer till temafesten! Jag är jättesugen på att ha en till temafest bara för att få skapa fler roliga dekorationer och rekvisita, och för att jag älskar att klä ut mig!
Så det var några magiska ting för att kicka igång den här månadens Monthly Makers tema! Glöm inte att gillar vår Facebook-sida för att inte missa något. Den 25 maj kommer Jessica att publicera sitt verk och så får alla som vill delta lämna en länk till sitt bidrag där. Det går också bra att använda #monthlymakers på instagram! I slutet av månaden kommer Jessica att sammanställa alla bidrag i ett inlägg. Bidragen kommer även att pinnas på vår Monthly Makers-board, om du inte vill att ditt bidrag hamnar där (givetvis med länk till din blogg) så skriv det när du lämnar ditt bidrag hos Jessica.
Tidigare teman:
Januari: Papper
Februari: Återbruk
Mars: Lera
April: Tändstickor
Vi som håller i Monthly Makers är Agnes, Alicia, Anna María, Annica, Beata, Beatrice, Elsa, Emelie, Jessica, Jessica, Sandra och jag!
Vad jag sysslat med den senaste månaden
En väldigt stor bidragande anledning till att det har varit så tyst här på sistone är för att jag befunnit mig på den här platsen i ca tre veckor. Visserligen med internetåtkomst men med ytterst begränsad tid för mycket annat än plugg. Jag läser just nu en kurs i marinbiologi (den kurs jag längtat efter att läsa i typ 3 år sen jag började utbildningen) och i den ingår en fältkurs med fokus på att lära sig identifiera marina evertebrater (ryggradslösa djur).
Fältstationen ligger i Fiskebäckskil vid Gullmarsfjorden och det är så jäkla fint där alltså. Tänk att bo på en sån här plats permanent? Eller okej, jag tror inte att jag skulle trivas så värst bra vintertid med kalla havsvindar men under sommarhalvåret måste det ju vara helt magiskt!
Det är tredje gången jag varit där på kurs nu, tidigare har det varit med kurser i organismernas evolution och mångfald samt ekologi och populationsgenetik. Fast med de två kurserna så har vi alltid haft något eget projekt att syssla med, tex så studerade min grupp kantnålars val av habitat på första kursen och andra gången kollade vi på fenotypisk plasticitet hos enar (hur mycket de anpassar sig efter sin miljö, ex att de växer mycket lägre och plattare på ställen som är utsatta för hård vind). Men den här gången har vi inte gjort något sådant alls. Vi har haft en del föreläsningar, men största delen av tiden har vi suttit vid mikroskop och försökt lära oss nyckla fram olika marina arter. Och svurit en del över en del karaktärer som är typ omöjliga att se... Men det blir nog ett eget inlägg om det snart!
Jag har försökt hinna med att fotografera en del i alla fall, och försökt bli bättre på att fota fåglar. Det är mest trutar och måsar som har velat ställa upp som modeller, men har också sett årets första stare, en miljard ejdrar, svanar och olika gäss. Gullmarsfjorden är bra fin alltså. Men också förrädisk. Dag ett på kursen när vi kom ner till västkusten så bestämde sig min mobil för att den ville ta en simtur och föll ut ur min ficka. Ångesten på det... Ännu värre var det i och med att jag hade en sån där "smart" mobilplånbok så att jag hade mitt bankkort, leg, kårleg och passerkort där i också. Men den försvann snabbt ner bland algerna i djupet och återsågs aldrig mer. Båtsmannen som jobbade där berättade att de en gång tappat en kamera på precis samma ställe och aldrig hittat den igen. För tio år sedan. Vi försökte snorkla efter den men det gick inte att hitta den. Så fruktansvärt irriterande.
Vi har varit ute en hel del med båten som ni såg på första bilden och trålat efter djur att studera på labbet. Det finns inte mycket bättre än att vara ute på en båt i solen tycker jag. Den allra bästa båtturen var första dagen, då jag tyvärr bestämde mig för att jag inte vågade ta med mig kameran på båten efter att precis ha tappat mobilen i djupet. Vi såg nämligen huuur många knubbsälar som helst. Jag har aldrig tidigare sett vilda sälar, bara de på Skansen. De var så himla fina och säkert ett 20-tal låg uppe på ett par klippor och solade och ca 10 till plaskade omkring i vattnet. OCH JAG HADE INTE MED MIG KAMERAN. Efter det tog jag med mig den varje gång men såg såklart ingen mera säl.
På kvällarna har vi njutit av fantastiska solnedgångar (utlovar bildbomb senare!) och lagat god mat. Förutom den här måltiden har min grupp ätit enbart vegetariskt eftersom en i vår grupp var vegetarian, och det har varit så himla nice! Vi har ätit så gott och framförallt så billigt! Den sista veckan handlade vi mat för ca 300 kr för fyra personer. För en vecka? Jag förstår fortfarande inte hur det var möjligt. Vi hade alltså olika grupper för att laga mat tillsammans med, att 16 personer står och lagar mat till sig själva i ett litet kök med två spisar fungerar inte riktigt, plus att det är både trevligare och billigare.
Även om det har varit tre väldigt trevliga veckor (trots att jag mått väldigt dåligt och varit ledsen) så är det otroligt skönt att vara hemma nu. Hur trevliga alla kursare än är så är det väldigt utmattande att umgås med så många personer man inte känner så väl 24/7 i tre veckor. Vi har bott tillsammans alla i ett hus och delat rum 2-4 personer. Så det har varit svårt att få en stund för sig själv vilket nog alla behöver ibland. Men jag saknar redan de fina omgivningarna och Gullmaren...
Nordiska trädgårdar
Precis innan allting i mitt liv blev kaos så var jag på trädgårsmässan Nordiska Trädgårdar med min mamma, moster och morbror. Jag hann aldrig blogga om det då, men bättre sent än aldrig tänker jag! Det såldes massor av fantastiska liljor både lökar och som snittblommor. Jag var lite sugen på att köpa lite lökar, men tror inte att det kommer få plats på balkongen med alla grönsaksodlingar jag redan har...
Det roligaste var nästan att kolla på alla inspirationsrum, här var ett som var fyllt med olika sorters amplar. Jag är så sugen på att göra flera! Här är den jag gjorde tidigare i år med zpagettigarn, men tycker det är himla snyggt att använda den här typen av natursnöre också. Snyggare till och med.
Den här detaljen gillade jag också (minus den fula vinboxen, kunde de inte valt en snyggare? Eller någon helt annan finare detalj...). Många små olika glasvaser och snittblommor av olika slag i dem. Om jag ska ha någon sommarfest eller middag i år vill jag lätt ha sådana här bordsdekorationer!
En lite sämre bild, men jag postar den ändå för jag tycker idén är fin. På vägen in till mässan (inte genom huvudentrén) fanns en lång korridor med blomväggar och tänk att ha en hel blomstervägg? Funderar på att kanske försöka göra något sånt här till ena kortväggen på balkongen, men vet inte riktigt vilken typ av växter som skulle passa att ha växandes vertikalt? Jag måste göra lite research först, men det vore nog himla fint!
Det fanns såklart också en massa växter till salu, det var hur många montrar som helst. Men ingen var så fin som det här paret som sålde pelargoner, alltså hur söta är de inte? De ser ut att vara tagna ur någon sagobok med sina stråhattar och fina kläder.
Det fanns också jättemånga olika sällskap som jag inte hade någon aning om existerade! Olika pelargonsällskap, rossällskap, orkidésällskap osv för de flesta stora blomgrupper, men också för köttätande växter och annat lite mera udda. Blomman på bilden är en liten orkidé som jag inte minns namnet på.
Förutom utställningen om inspirationsträdgårdar var det också en balkongutställning. Ungefär sådan här känsla vill jag ha på vår balkong också, massa grönt blandat med mjuka textilier. Det ska kännas avkopplande och mysigt att hänga där. Jag gillar verkligen de blå tonerna här som går igen på muggar, hängmattan, kuddar osv.
Upplands landskapsblomma kungsängslilja var också med i en utställning. Jag tycker den är så himla fin! När jag en dag har en trädgård vill jag absolut ha ett parti med kungsängsliljor någonstans. Det lär dröja ett tag innan jag har en riktig trädgård, men en vacker dag så.
Jag kom inte hemtomhänt från mässan, men vad jag köpte får jag visa när jag kommer hem igen. Men kan säga så mycket som att det är min nya favoritväxt hemma, blir glad varje gång jag tittar på den! Man blev ganska trött av att gå omkring där och jag hann verkligen inte med att se på allting, kanske inte ens hälften faktiskt. Men det var himla kul och jag vill absolut gå igen nästa år!
Hornborgasjön
Så jag har befunnit mig på resande fot de senaste veckorna, vilket också har påverkat den låga aktiviteten här inne. Jag läser just nu en kurs i marinbiologi och en stor del av kursen är vi på fältkurs i Fiskebäckskil på västkusten. Men innan vi kom ner dit så gjorde vi ett stopp på vägen ner vid Hornborgasjön medan det fortfarande var fullt av tranor! Jag tror det var runt 11 000 tranor när vi var där i mitten av april, helt sjuka siffror egentligen?
De flesta tranorna var inte precis där vi var, ett ställe som heter Trandansen, men ett par tusen kunde vi allt se! Hornborgasjön är en fågelsjö som inte bara tranor stannar vid utan en mängd andra fåglar också. Vi såg bland annat en jäkla massa grågäss, kajor, svanar, kanadagäss och olika måsfåglar. Men det är ju lite tranorna man åker dit för, i alla fall den här tiden på året!
Många vill gärna se tranorna dansa och det fick vi se flera gånger. De gör det inte för att slåss om partners eller liknande som man kanske kan tro, det är snarare tvärtom inte alls ett aggressivt beteende. Det är för att stärka relationerna inom gruppen eller för att bilda par.
Vi stannade kanske bara i en halvtimme, men det var klart värt omvägen på en timme eller vad det blev! Jag har velat åka till Hornborgasjön ett tag nu så var kul att äntligen få göra det. Nog för att jag sett tranor förut, men då har det varit max ett tiotal (och oftast inte fler än ett par) så det var kul att få se såhär sjukt många på en gång.
Därefter fortsatte vi färden mot Fiskebäckskil där jag hängt de senaste veckorna, men det och vad vi har sysslat med här egentligen tar vi snart!
Fotograferingsmisstag
Det här måste vara det mest störiga någonsin. Vi brukar ibland ha rådjur precis utanför balkongen, men i år har de inte synts till lika ofta som vanligt. När de väl har visat sig har jag inte haft min kamera här eller så har den varit urladdad eller liknande, och jag har så länge velat fota lite fina rådjursbilder! Och så idag så kom de tre stycken hit, en bock och två hindar och jag sprang och hämtade kameran och började knäppa bilder. Men i min iver så kollade jag inte inställningarna, alls. Trodde att de var på det jag brukar köra på, men icke. Sist jag fotade var inne i ett mörkt akvarium så då försökte jag få upp ljuset lite i de bilderna, och de inställningarna var fortfarande kvar. Så nu är varenda bild väldigt överexponerad. KUL. Och nej jag fotade inte raw-format. Går det här ens att rädda? Håller på och googlar nu, men är så jäkla irriterad på mig själv. När man väl väntat så länge och tillfället dyker upp och så kollar man inte inställningarna... När jag väl kollade på kameran så hade de såklart vandrat vidare... Jag hann kanske ta runt 20 bilder innan de gick in i skogen igen och alla ser ut såhär. Så dagens tips är att alltid kolla vad man har ställt in på kameran även om man fotar djur eller något annat som snabbt rör sig därifrån.
PS: Har snart redigerat klart bilder från en utflykt vi gjorde med klassen på väg ner till västkusten som jag vill visa! Allting går bara extra långsamt just nu, så ni får ha lite tålamod :)
