Var min kreativitet kommer från och min största inspiration

 
Ibland får jag kommentarer om hur jag kan vara så kreativ, fast jag själv oftast tycker att jag är inte är det alls för att jag inte kommer på tillräckligt nyskapande idéer. Men nu säger vi hejdå till jante och slår fast att jag ändå är ganska kreativ, punkt. Det är i alla fall till största del tack vare min mamma. Vi har skapat saker tillsammans så länge jag kan minnas verkligen. Jag har svaga minnen från att vi gick på någon barngrupp när jag var väldigt liten där man skapade olika saker och att hon sydde små dockor till mig och min syster, och målade (och kanske till och med byggde? Måste fråga) en varsin klädhängare med björnar till oss. Och så har hon alltid varit duktig på att teckna (som för övrigt väldigt många på min mammas sida av släkten är!). Vi kunde spendera hela dagar på Greklandssemestrar när vi satt inne i Aten hos mina släktingar med att be henne rita det ena och det andra.
 
När vi var lite äldre så hade vi pysselkvällar med min kusin och hennes mamma ungefär en gång i månaden där vi skapade saker tillsammans och alltid avslutade med att dela på en stor familjepizza. Vi gick en keramikkurs ihop när jag var runt 10-12 år och för några år sedan köpte vi en säck betong och lärde oss handskas med det materialet. 
 
Hemma hos mina föräldrar finns flera DIY-projekt runt om i huset. Nu i julas hade hon den här julgruppen framme med ett fat hon gjutit och målat, målade kottar och ljusstakar som blev ommålade och fick ett snöre runt sig.
 
Hon är alltid den jag frågar om råd om jag är osäker på hur jag ska göra något, för jag tror på riktigt att hon kan nästan allting? Hon kan sy, virka, sticka, måla, komma på bra lösningar, betonga (jag gör det till ett verb fr.o.m. nu!), bygga saker och dessutom laga mat, baka, har gröna fingrar och har massa husmorstips på lager. Mamma vet bäst helt enkelt! En kreativ punkt för trygghet när jag blir osäker. Och dessutom är hon alltid på och engagerar sig i att göra verklighet av mina idéer och åka runt på loppisar för att hitta rätt material till nästa skapelse. Många av de bästa idéerna jag haft har jag brainstormat fram med henne.
 
Träelefant i teak som mamma målade i vitt och gick loss på med en tuschpenna.
 
 
Men det fina är att vi båda inspirerar varandra, hon gjorde den här zentangle-elefanten efter att jag tecknat mycket i den stilen och virkade en egen (och mycket bättre!) korg efter mitt första virkningsförsök. Det är verkligen mitt favoritsätt att umgås med henne, dels att gå på loppisrundor och fundera över hur man kan återbruka olika prylar och att skapa ihop. Bästa. Och så vill hon gärna hänga med ut i naturen också, vilket också är så fint!
 
Så det är i alla fall svaret på "hur jag kan vara så kreativ", jag har övat på det med mamma största delen av min uppväxt. Det blev en paus i tonåren fram till för fem år sedan kanske, vilket är lite tråkigt, men oj vad glad jag är att jag hittat tillbaka till skapandet igen. Nu vill jag aldrig sluta! 
 
Och hörrni, apropå skapande och kreativitet så har Bea släppt årets första Monthly Makers tema! Läs mer HÄR!
 
Wilda

men åh så himla fint att ha en så kreativ mamma! min extra-mamma är en fena på återbruk och har massor av roliga saker hemma, så hon inspirerar mig också men att skapa ihop låter ju verkligen som något riktigt fint. blir så glad av det här inlägget.

Svar: <3! Försök få ihop en skaparkväll nästa gång ni ses, det är så mysigt att bara sitta och prata medan man gör något med händerna samtidigt :)
Mikaela Puranen

Anna María

SÅ FINT! <3 Jag har också mycket av min kreativitet att tacka min mamma för och hela hennes sida av in släkt. Tror det alltid har varit något handarbete liggandes hemma hos mamma. Hon är världsbäst på att sticka och kan sticka gåendes, ståendes och liggandes. Hon har altid smarta lösningar på hur något kan lösas och är himla bra att fråga om råd. Tack till våra mammor för att de fört kreativiteten vidare.

Svar: Eller hur, tack! <3 Mammor är bäst!!!
Mikaela Puranen

Jess

Men åh, vad fint!

Svar: <3
Mikaela Puranen

Sandra

Vad roligt att få ta del av detta och vad fint att få en sån kreativ push hemifrån! Jag har inte alls växt upp med någon som gillar att skapa men min mormors föräldrar (de dog för några år sedan) var både trädgårdsmästare och gjorde mycket möbler, konst och andra grejer i trä. Så jag kanske har ärvt något därifrån i alla fall ;)

Svar: Men vad fint, tror absolut en del av din kreativitet kan komma därifrån! Tycker det är så fint hur sånt kan gå i arv, förvisso säkert mycket pga miljö och uppväxt också och inte bara genetiskt :)
Mikaela Puranen

Jessica

Guud vilket fint inlägg! Och så roligt att höra att ni inspirerar varandra - låter verkligen helt fantastiskt!!!
Och haha hade också kreativitetspaus i tonåren?? Fick för mycket prestationsångest </3

Svar: Det är fint <3 Men åh, verkar vara så många som typ tagit en paus i tonåren? Vad är det som händer, är det något med hormonerna eller ;)
Mikaela Puranen

Ruth | HungryHeart.se

Åh, så himla fint! <3 Jag blir alldeles varm i hjärtat av att läsa din fina beskrivning av din mamma och hur ni delar intressen. Det är ju så grymt himla bra också att kreativitet bara blir större när man delar med sig av den.

Svar: <3! Gud vad rätt du har i att kreativiteten blir större när man delar den, precis så är det!
Mikaela Puranen

Lund Johanna

Gud vad härligt, vilken inspirationskälla. Fast tänker jag efter har jag nog fått en liten del av min mamma också. Inte i närheten så kreativ som du, men hon lärde mig i alla fall sy och nog har jag mitt "gud så det är kul att fixa" från henne - som byggde sitt drömhus själv helt utefter sitt eget huvud. Mammor alltså... <3

Svar: Vad fint! <3 Vad häftigt att hon byggde sitt drömhus, det skulle ju vara drömmen att få göra själv!
Mikaela Puranen

Annica

Åh vad kul att kunna skapa så mycket tillsammans! Och vilket roligt inlägg! Jag och mamma, min moster och syrran gjöt ju visserligen lite betong i somras, men jag tror att that´s it :)
Gillar verkligen elefanten, den blev ju superfin!

Svar: Kul att du gillar det :D Betong är min och mammas standardsyssla, haha. Det blir minst en liten gjutning de flesta gånger vi ses och skapar!
Mikaela Puranen

Alicia

Gud vilket fint inlägg, Mikaela. Och så himla bra tecken på att det inte krävs att man är ett konstnärligt underbarn för att kunna skapa - utan att det precis som med allting annat handlar om att uppmuntras av förebilder, och sen träna träna träna. Jag längtar så efter att få skapa ihop med andra människor, i synnerhet dem som glömt att de kan.

Svar: <33 Man behöver verkligen inte vara något underbarn, visst är det säkert så att en del har lättare för det än andra (men så är det ju med allt) men det ligger ju ändå många timmars träning bakom för det mesta!
Mikaela Puranen


Kom ihåg mig?