Jakten på kungsfiskaren

 
Här kommer en till utflykt jag och mamma gjorde under min semester! När jag praktiserade på Länsstyrelsens naturvårdsenhet i vintras så var vi ute i ett gäng naturreservat. I ett av dem läste jag att kungsfiskaren häckar så jag bestämde helt enkelt att jag absolut måste åka tillbaka i vår/sommar. Det hade kanske varit bättre på våren eller försommaren, men det var värt att chansa och kanske få se den tyckte jag! Så vi gick upp svintidigt och åkte ut till Hårsbäcksdalen som ligger ca 50 min bilresa åt Salahållet från Uppsala. Ungefär halv sju kom mamma körandes för att hämta upp mig och så åkte vi iväg!
 
 
Det är verkligen värt att gå upp så tidigt om man vill ha en större chans att se djur och fåglar. På bilvägen dit såg vi faktiskt mera djur än inne i naturreservatet. Exempelvis den här lärkfalken som satt mitt på vägen. Dock vägrade min kamera att fokusera genom framrutan på bilen så det blev ingen bra bild. Men en sådan har jag inte sett förut så det var kul! Exalterade över lärkfalken så körde vi ouppmärksamma vidare ca 20 meter innan en stor tornfalk flög iväg från telefonstolpen precis vid oss.
 
 
Några hundra meter senare ser vi något röra sig på ett fält, en rävmamma och hennes unge! På alldeles för långt avstånd för att bli en bra bild tyvärr, men ändå så gulliga. På samma fält hängde också ett tranpar lite längre bort. Vi såg också vad jag förmodar var tre stycken ormvråk för de flög också över fält längs vägen, eventuellt att en var en brun kärrhök. Men jag tycker att rovfåglarna är så jäkla svåra och särskilt att skilja på just de här två. Ormvråken kan ju se lite hur som helst. Men om de flyger över fält på det här sättet så är det oftast ormvråk enligt min fågelkompis!
 
 
Vi åkte vidare och sen tog jag den enda bilden jag är riktigt nöjd med från den utflykten, nämligen den här på ett rådjur längs vägkanten. Hon stod kanske 30 meter bort från bilen och bara stirrade i någon minut innan hon far iväg in mot skogen. Jag älskar rådjur, tycker de är så himla vackra! 
 
 
Så kom vi fram till vårt mål, Hårsbäcksdalens naturreservat! Det är en ravinmiljö och riktigt brant på sina ställen, och såklart med ett vattendrag (för det gillar kungsfiskare!) längst ner som gick genom hela reservatet. Det är lite svensk djungelkänsla med alla ormbunkar och högre växter längs med vattnet. Kungsfiskaren gillar att häcka i sluttningar och branter så det borde vara en perfekt miljö för att kunna se dem! Så vi gick längs med vattnet och spanade med kikare efter de så kallade "blåa blixtarna".
 
 
Men ingen kungsfiskare syntes till. Vi kanske eventuellt hörde en, men det är är väldigt tveksamt om det var det, så det räknas inte. Så det var lite av en besvikelse. Men vi satte oss och fikade på en bänk och njöt av naturen istället. Dessutom var det helt fullt med blåbär i skogen så vi fyllde ett par plastmuggar med bär. 
 
 
Däremot såg och hörde vi en massa svarthättor! Här är en hona med brun hätta istället för svart som hanen har. Och det var ungefär det! På vägen tillbaka mot bilen öppnade sig plötsligt himlen och det började verkligen ösregna så vi fick springa tillbaka uppför backen för att inte bli helt dränkta. Trots bristen på kungsfiskare så var det i alla fall en mysig utflykt med lite annorlunda natur än en vanlig blandskog som jag brukar gå i. Nästa vecka ska jag förmodligen ut och fågelskåda med några biologkompisar, hoppas på bättre kungsfiskarlycka då!
ɑ n n i k ɑ

Fina bilder :D

Sandra - Frihetsvindar

Åh, vilken mysig utflykt ni verkar ha haft. Fick mig att längta till "mina" skogar. Naturen är så helande, uppfriskande och lugnande.
Gillar dina djurfoton massor!

Svar: Det var mysigt trots brist på kungsfiskare! Men eller hur! Vet inte något bättre än att gå i skogen tror jag! Och tack :)
Mikaela Puranen

Sanna | Beauty & Design

Gud vad underbart det ser ut :) och vad gott med blåbär :) Älskar "mörkret" i bilderna, det känns trolskt.

Svar: Det var verkligen en trolsk stämning i reservatet med gigaaantiska ormbunkar och bäcken som porlade. Nästan som man väntade på att få se Näcken sitta där med en fiol typ, haha.
Mikaela Puranen


Kom ihåg mig?