Jag har noll koll på dagarna just nu och hade helt missat att det slog över till juli, så här kommer juni månads biologifakta lite försenat! Det roligaste jag vet just nu är mina odlingar, så månadens biologifakta relaterar till det och handlar om pollinering och hur en frukt skapas.

 

 

Vi börjar med lite bakgrundsfakta om strukturen på blommor. De flesta har nog hört att blommor har ståndare och pistiller? Det är blommans könsdelar, ståndarna är den hanliga strukturen och pistillen den honliga. En del blommor har båda sorters strukturer på samma blomma, exempelvis tomater, medan andra växter (t.ex. gurka och begonia) har separata han- och honblommor. På ståndarna finns pollen som är haploida celler, det vill säga att de innehåller hälften av det genetiska materialet som behövs i en ny individ, ungefär på samma sätt som spermier och äggceller. Poängen med pollinering är att pollenet ska överföras till pistillens märke och fastna där. Då börjar pollenkornet att utveckla en pollentub ner i pistillen och in i fruktämnet. Fruktämnet är den tjockare klumpen nertill på pistillen och där i finns även fröembryon. Det haploida pollenkornet färdas sedan ner genom pollentuben in till fröembryona och en befruktning sker. Vid befruktningen slås den honliga och manliga haploida cellen ihop och blir till en diploid cell med full genetisk uppsättning. Den här diploida cellen ska sedan utvecklas till ett frö.

 

Pollineringen och befruktningen skapar alltså bara själva fröbildningen, men varför blir det en frukt då? Det är helt enkelt en metod att sprida sina frön på. Alla blommor bildar ju inte frukter (ex. begonior och liljor) men då har de andra sätt att sprida sina frön istället. Men fruktbildande växter skapar då en frukt för att locka till sig djur som vill äta frukten. Fröna går då oftast genom mag- och tarmkanalen på djuren och sprids en bit bort då de flesta djur inte äter och har sin toalett på samma plats. En del djur färdas ju långa sträckor också så det är ett fördelaktigt sätt att sprida sina gener på jämfört med en annan fröspridningsmetod som kanske inte når samma distanser. Själva frukten bildas av väggen i fröämnet som förtjockas. Så det vi äter är egentligen en tjock växtvägg och växterna vill att vi i utbyte för den goda frukten sprider deras frön.

 

 

Men hur går pollineringen till? En del växter är självpollinerande, men de allra flesta får hjälp av insekter. Det finns också andra metoder, exempelvis vindpollinering, fågelpollinering, fladdermuspollinering etc. Men insektspollinering är det absolut vanligaste. Insekterna landar på blomman får massa pollen på sig. Antingen så överför de pollen till pistillen i samma blomma eller också flyger de till en annan blomma och pollinerar pistillen där och så är processen igång. Varför insekterna överhuvudtaget bryr sig om att komma till blommorna är för att de får nektar i utbyte. Nektaren har så vitt jag vet ingen annan funktion än att locka dit insekterna för pollinering. Det häftigaste i allt det här tycker jag är hur perfekt anpassade för varandra insekter och växter är. De har utvecklats tillsammans i evolutionen, vilket kallas för koevolution. De har liksom drivit på varandras utvecklingar, vilket är anledningen till att vi ser så himla specialiserade blommor och insekter som passar perfekt ihop. 

 

 

En del växter pollineras bara av en sorts insekt, till exempel blommor med en väldigt lång smal öppning i blomman. Där kan endast fjärilarnas sugsnabel komma in. Och de har i sin tur utvecklat sugsnablar för att kunna få ut nektaren i de här blommorna. Blommor kan också utveckla olika färger och dofter för att locka till sig väldigt specifika pollinatörer, och så formen på själva blomman! Skalbaggepollinerade blommor är ofta flockblommiga och har ganska platta blomställningar för att skalbaggarna ska kunna landa och röra sig lätt på dem, de är ofta ljusa till färgen eftersom skalbaggar inte har jättebra syn och en stark doft eftersom de däremot har ett bra luktsinne. Ett exempel på en skalbaggepollinerad växt är hundkex! 

 

Vill ni lära er mer om växter och blommor så kan jag tipsa om David Attenborough dokumentären "The private life of plants". Jag tänkte att jag ska skriva ett till inlägg om pollinering i veckan, fast mer ur odlingssynpunkt, nämligen hur man själv kan hjälpa pollineringen på traven om man odlar tex inomhus utan tillgång till insekter som gör det åt en! Eller ska jag kanske göra ett videoinlägg om det, vad tycker ni?

 

Och förresten, ni har väl inte missat att Sandra har lagt upp samlingsinlägget för Monthly Makers tema mönster? Nästa tema presenteras den 10:e juli hos Jess!